Systra mi

Ja nu var det gjort igen. Jag och min stora trut har sårat en av min absolut närmsta vänner, eller rättare sagt den absolut närmsta vännen jag har och som känner mig bäst. Och till vilken nytta har jag öppnat min trut? För att jag helt enkelt inte kan hålla käften.. förbannade skit rent ut sagt!! Ångrar mig samtidigt som jag inte gör det. Allt jag kan säga är att  jag hoppas verkligen att jag har fel i mina inbillningar om vad som kommer att hända, för det är inget än det allra bästa jag önskar dig! Förlåt!
Är så van att se mina vänner sakta men säkert försvinna från mig så fort de träffar någon respektive (dock med vissa undantag självklart) Du betyder så otroligt mycket för mig och innehar en så stor del av mitt hjärta att förlora dig skulle krossa mig. Jag tycker inte om honom för han tar dig ifrån mig. Egoistiskt jag vet... men det har hänt för många gånger för att jag skall inbilla mig att det inte kommer hända denna gång..
VIsst finns det fler anledningar till att jag motsätter mig det hela, inte minst den enligt mig ganska stora risk för att du skall bli sårad. Det var sent att ta upp detta med dig nu, men jag tror du märkt att det varit något, och jag kände det lika bra att ta upp det så du vet, än att komma senare och säga det.
Jag älskar dig och önskar dig inget annat än lycka i världen, var än den må finnas! men jag tror inte på honom, tyvärr!
Jag är ledsen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0