Bergodalbane-liv

Jag har ju ofta sagt att livet är som en bergodalbana. Ibland är man nere i djupa dalar och det känns som om man aldrig skall komma upp och ibland är man inne i en sdan otrolig topp där allt går som man tänkt sig om inte bättre. Men det finn oxå dem tillfällen där livet mest hankar på utan större smärtor eller glädjeskutt. Jag tror att jag är inne lite i en sådan period just nu. Jag lullar på med uppsatsen och kommer framåt varje dag, i precis lagom takt.
Undantaget från lunket skulle i så fall vara den helt underbara middagen jag hade igår med Lina och Ida!! Underbara kvinnor med både huvud och hjärta på rätt ställe! Vi käkade gott, pratade om allt möjligt och ingenting och skrattade gott, hur bättre kan man spendera en söndagkväll?!! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0