Vännen

Ibland inser man att det gått för långt. Man har försummat eller ibland även ignorerat känslor som kommit över en. Jag har gjort det. Och därigenom försummat och ärligt talat även ignorerat en av mina absolut närmaste. Det senaste året har gått upp och ner, det skall medges. Men en hel del har även hänt. Och kanske har ingen av oss varit den klippa för den andre vi alltid velat och trott vi varit.
Men idag insåg jag att nu har det gått för långt. Nu går det inte längre. Jag skall vara din klippa och jag vill att du är min. Jag vill aldrig få dig att känna dig utanför. Jag har fel och brister och så även du. Och olika som fan är vi men trots det och kanske på grund av det har vi klarat det so far och inte en chans att jag släpper dig. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0