Ligger just nu i sängen med världens bästa...
Ligger just nu i sängen med världens bästaste bredvid mig som stöd. Fick en attack igår på jobbet. Mitt under en guidning. Guidade klart och gick sen hem. Som vanligt tog jag tabletter och la mig och gick sen upp och spydde, sen nya tabletter, vänta lite, sen få ur sig resten och sen tabletter och sova. Det är en vanlig procedur. Sov från sex till halv tio imorse! Upp käka lite frukost, snacka med mamma och kolla fejan. Och la mig sen i soffan för att glo på film. Hade mina aningar men tog det för efterdyningar.. När filmen i princip var slut kom det. Samma procedur som igår. Och nu ligger jag här i sängen igen. Är förbaskat trött på detta. Trodde jag kommit ur det. Att jag mådde bättre igen. Men verkar inte så. Borde kanske ta kontakt med terapeuten igen. Men av någon anledning bär det mig emot. Hösten var ett rent helvete. Och jag vet inte om jag orkar med det igen. Samtidigt hatar jag ju när det händer, och speciellt känslan av maktlöshet som jag får. Känslan av att jag inte kan styra över min egen kropp. Känslan av att det är något fel, som jag är så dum eller bara förblindad av så jag inte kan upptäcka det. Bajs!