Nellezoon

Har fortsatt att vara totalt stumt hela dagen. Eller nej det är inte sant. Gråten har funnits i halsen som en rejäl klump som till och från varit svårare att hålla nere. Känns skit. Och ännu värre blir det när man skuldlägger sig själv för det också. Ja ja jag vet att det är en ond cirkel och att det bara är jag själv som kan ta mig ur det, men det gör det fan inte lättare. Borde inte känna som jag gör och är till och från ganska bra på att "trycka ner" eller "mota bort" det, men ibland tar det överhanden och det gjorde det idag. Vill inte. Orkar inte. Godnatt. Gunatt.

Gunatt, gunatt ti läitn u stäur kring haile oe land
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land
Gunatt siv gutt u tack för idag ti di läile vän
jag ynskar at täidn gar fort ti vör möts um igen

För imårgå jär en nöiar dag u ja undrar va han kan gi
Ska de bläi en fäinar dag? De jär ingen sum kan se
Täidn gar fort sum han alltut gär när de gaar imot kväld
Klucku jär slagi u nå rännar ja haim ti mi själv

För imårgå jär en nöiar dag u ja undrar va han kan gi
Ska de bläi en fäinar dag? De jär ingen sum kan se
Men däu kan möit han me ypen famn
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land.
Dagen jär yvar u nå gar vörr ti dråimars land

---

Fick ösa ur mig lite - lättnad! Plötsligt händer det. En förståelse från egentligt oväntat håll. Tack!