Nellezoon

Har tänkt på det här med moderlighet. Jag är nog ganska moderlig av mig. Dem senaste veckorna har jag nästan känt att jag kan klassas som huslig också. Jag är den som varit hemma under dagarna, och den som lagat mat, den som haft den mesta kollen på hushållet. Jag känner mig lite som en husmor här hemma för tillfället. Och nu ikväll fick jag ett sms av Love som sa att han var sjuk. Genast fick jag en känsla av att jag ville vara där och se till att han hade det bra och ta hand om honom. Jag kände ett sting av en känsla av att skydda och måna om. Tror bara det inträffat några få gånger tidigare. Visst det är alltid jag som sitter och nojjar över att tackorna inte är snälla mot lammen i lamningstider och jag som oroar mig över att dem får i sig den första mjölken. Men det här känns annorlunda. Kan inte beskriva exakt hur. Jag älskar honom och vill att han skall må bra, inte vara sjuk och speciellt inte låta så emlig som han lät när jag ringde honom för att kolla. Lilla gubben!
Man kanske inte skall kalla det moderliga känslor när det gäller Love, men jag menar känslor om att vårda och ta hand om och se till att nära och kära mår bra. Självklart även gällande mina framtida barn. Men som det är nu, Love, min familj och mina vänner. Och även om jag vet att det troligtvis inte är något allvarligt så vill jag hellre vara där och ta hand om honom. Throught good and bad!