3 dagar kvar
Har nu registrerat mig på kursen på SH (Södertörns Högskola) via webben och dessutom skickat mail till bibblan på SH så jag skall få tillgång till deras distans resurser.
Allting är så nära nu. Resan. Skolstarten. Mötet med Love. Men innan det är det ju Stockholm för ett dygn som står på schemat. Imorgonbitti bär det av. Imorgon! Galet!
Pratade med Love om det igår. Att det känns inte alls så länge sen som vi sa till varandra att det var 30, 25, 22, 18 dagar kvar. Och nu helt plötsligt är det bara 3 dagar kvar.
Är konstigt dubbel inför allting just nu. Det skall bli underbart att åka ner till Love, till värmen och till alla underbara människor. Det är faktiskt jobbigare än jag trodde att lämna mamma, morfar och hunden. Det är nervöst med en ny kurs och att plugga en hel termin på distans och dessutom inte ens befinna sig i Sverige. Oroligheterna som pågår i Tunisien med demonstrationerna finns i bakhuvudet även om dem inte är i närheten av det område vi bor i. Morfar oroar sig. Mamma oroar sig. Picasso tycker inte om resväskan.
Det är inte så. Men på något vis känns det ibland som om jag flyr. Flyr från dem jobbiga sakerna här hemma. Det faktum att jag inte har något jobb, problem här hemma, problem med vänner, kylan. Fast egentligen. Om det nu är så att jag åker ifrån en del jobbiga saker så vad fan gör det? Problemet med jobbet kommer gladeligen finnas kvar när jag kommer hem :P Problemen här hemma troligtvis likaså. Problemet med vänner har jag ju fått tydligt bevisat är inte mitt beslut och ärligt talat så är det inte mitt problem. Och kylan går ju över. Och jag kommer ha det alldeles underbart med Love, värme, roliga studier och förhoppningsvis något besök av vänner :)
Nu skall jag ta och kasta ett par stygn över lite kläder som sen skall ner i väskan och invänta fröken Erika Ros som skall komma över på en liten chitterchatt stund.
Allting är så nära nu. Resan. Skolstarten. Mötet med Love. Men innan det är det ju Stockholm för ett dygn som står på schemat. Imorgonbitti bär det av. Imorgon! Galet!
Pratade med Love om det igår. Att det känns inte alls så länge sen som vi sa till varandra att det var 30, 25, 22, 18 dagar kvar. Och nu helt plötsligt är det bara 3 dagar kvar.
Är konstigt dubbel inför allting just nu. Det skall bli underbart att åka ner till Love, till värmen och till alla underbara människor. Det är faktiskt jobbigare än jag trodde att lämna mamma, morfar och hunden. Det är nervöst med en ny kurs och att plugga en hel termin på distans och dessutom inte ens befinna sig i Sverige. Oroligheterna som pågår i Tunisien med demonstrationerna finns i bakhuvudet även om dem inte är i närheten av det område vi bor i. Morfar oroar sig. Mamma oroar sig. Picasso tycker inte om resväskan.
Det är inte så. Men på något vis känns det ibland som om jag flyr. Flyr från dem jobbiga sakerna här hemma. Det faktum att jag inte har något jobb, problem här hemma, problem med vänner, kylan. Fast egentligen. Om det nu är så att jag åker ifrån en del jobbiga saker så vad fan gör det? Problemet med jobbet kommer gladeligen finnas kvar när jag kommer hem :P Problemen här hemma troligtvis likaså. Problemet med vänner har jag ju fått tydligt bevisat är inte mitt beslut och ärligt talat så är det inte mitt problem. Och kylan går ju över. Och jag kommer ha det alldeles underbart med Love, värme, roliga studier och förhoppningsvis något besök av vänner :)
Nu skall jag ta och kasta ett par stygn över lite kläder som sen skall ner i väskan och invänta fröken Erika Ros som skall komma över på en liten chitterchatt stund.
Kommentarer
Trackback
