Hijab-funderingar
Idag den 27 maj 2011 har jag tagit på mig slöja för andra gången. Jag är ännu inte muslim. Men jag vill känna hur det känns. Och som jag skrivit tidigare känner jag mig trygg i slöjan. Visst jag bär den bara hemma, och på förmiddagarna när Jihed sover. Så det är en stund för mig själv. Så det är inte så att jag går ut i slöjan, vilket gör att jag kan ju omöjligt veta om jag skulle känna samma sak bland folk, för jag är inte bland folk just nu. Men på något sätt så blir jag innesluten i ett lugn och en värdighet. En värdighet där ett av dem attribut som jag alltid sett som mitt vackraste döljs. Mitt hår har alltid varit my pride and joy. Vackert tjockt glänsande. Det har även varit det jag ändrat mest under min livstid när det gäller mitt utseende. Jag har färgat och klippt och fixat och stylat och allt möjligt. Att ta på mig slöjan ger mig ett lugn. Att läsa och diskutera slöjan ger mig en insikt i hur otroligt mycket tid och fokus folk lägger på sitt utseende. Jag är medveten om att hijab innebär mer än bara slöjan eller huvudduken som man också kan säga. Hijab innebär att täcka kroppen utöver ansikte och händer, det innebär att inte bära åtsittande kläder då man inte skall kunna skönja din kroppsform. Traditionellt sett bär man en robe kan man säga, en klänning som inte är figursydd alls och som går ned till golvet, och även en huvudduk som går ned över bröstet. Idag finns det en mängd olika tolkningar och anpassningar för och av muslimska kvinnor angående deras klädsel. Vanligast att stöta på i Sverige är antagligen att kvinnan bär västerländska kläder med viss anpassning för vad hon får visa och inte och en slöja på det. När jag tänker på hur jag kommer att klä mig om jag väljer att bli muslim är detta sättet. Jag är västerländsk, svensk och har en svensk tradition i min klädsel, är starkt medveten om tillverkning av kläder och skapandet när det gäller textilslöjd så för mig att totals skippa allt det och klä mig i arabisk traditionell dräkt vore falskt. Därmed absolut inte sagt att jag inte kommer att rensa i min garderob som den ser ut idag. Jag har kläder jag använder allt mindre hela tiden då jag inser att visa upp särskilda kroppsdelar är inte det som ger mig tillfredställelse i livet. Hur många gånger har inte jag gått på krogen i något jag tycker är skitsnyggt, och sedan hela kvällen koncentrerat mig på hur det sitter, vad det döljer och vad det inte döljer istället för att koncentrera mig på att njuta av mina vänners sällskap och dansa loss. Dessa kläder kommer att utgå ur mitt sortiment. Jag kommer att behöva se över vilka kläder jag kan använda och vilka som jag ska skänka bort. Och även i vilka kombinationer jag kan bära kläder. Jag kommer ju självklart även att behöva köpa in flertalet slöjor och ordentligt lära mig ett bra sätt att klä mig i slöja. Idag är den virad runt mitt huvud och fastsatt utan nålar som man annars vanligtvis använder. Jag är nöjd med resultatet för dagen, men känner att det kanske inte är helt optimalt. Självklart tänker jag på hur min omgivning kommer att reagera om jag tar på mig slöja. Man skall komma ihåg att jag bor på Gotland, ett litet område där alla känner alla. Då jag varit aktiv i Svenska kyrkan till viss del så är jag medveten om att folk kommer att ifrågasätta varför jag bär slöja och även ifrågasätta mitt val att bli muslim. Detta är något jag måste förbereda mig på. Men när det gäller just de yttre attributen som slöjan är jag helt övertygad om att jag kommer bli totalt utglodd, av alla. Och detta framförallt på ställen där jag spenderat mycket tid tidigare, som på högskolan. Och när den dagen kommer så får jag ta det. Det som blir aningens ironiskt är ju att då man bär slöja för att skyddas och för att ta bort fokus från det fysiska, så är det mycket det som kommer ske för min del. Folk kommer att se på mig just för att jag bär slöja. Detta tåls att ha i åtanke innan jag gör valet att bära eller inte. Men hittills är detta den enda baksidan för mig att bära slöja.
