Nellezoon

Ibland umgås vi lite, ja vad skall man säga, annorlunda i vår släkt. Det har hänt ett flertal gånger att vi har ”5 minuter” – vilket går ut på att man får disponera 5 minuter precis hur man vill där man har samtligas uppmärksamhet. Man kan berätta något man vill dela, prata om precis vad man vill eller göra vad man vill med dessa 5 minuter. Och ingen får säga emot eller störa under dessa 5 minuter. Jag skall ärligt säga att jag inte alltid uppskattar denna aktivitet, men ibland är det bra. Idag bytte vi ut detta mot att man fick ställa frågor till en person. Jag fick då en fråga av Jüri, mina kusiners pappa, hur jag ser på mitt liv genom en femårs-period. Shit det är svårt alltså. Fem år känns som ett halvt liv ungefär. Nej men det är en ganska lång period där mycket kan hända. Självklart ser jag mig själv i en relation med Jihed där vi förhoppningsvis bor på samma ställe. Jag har ett jobb och någonstans att bo, det vill säga lägenhet eller hus. Och vi har ett liv där vi trivs tillsammans.

Sen kom frågan om jag ser mig själv på Gotland eller någon annanstans i Sverige. Och den frågan har jag tänkt en hel del på den senaste tiden. Egentligen under hela hösten. Jag älskar Gotland. Det gör jag verkligen. Och jag skulle kanske egentligen helst vilja bo och starta familj här. Men – och detta är tyvärr ett stort och viktigt men – det är väldigt ont om jobb. Vilket gör att det kan bli svårt att få det liv man vill ha här på ön. Som ni vet som läst nedanstående inlägg om välstånd och fattigdom så, menar jag inte att ”det liv man vill ha” måste innebära en viss materiell standard. Men utan jobb så är det svårt att hålla tak över huvudet och mat på bordet. Så ibland tänker jag att det kanske vore bäst att försöka starta ett liv i Stockholm. Jag tänker mest i termer Stockholm vs Gotland. Det kanske är trångsynt att inte tänka in fler städer eller orter som eventuella möjligheter, men faktum är att på Gotland finns min familj och i Stockholm mina vänner. Det är att vara nära någon av dessa som jag vill. Mina närmaste vänner bor i Stockholm och där finns större rotation, mer folk ett annat liv än här på Gotland. Men här finns en trygghet en känsla av hemma och min familj. Just nu känns det egentligen som det inte spelar så stor roll på vilket utav dessa ställen jag hamnar. Utan att det till stor del får styras av arbete och bostad.

Den närmaste framtiden är ju att plugga Företagsekonomi på distans nere i Tunisien och då ha en möjlighet att spendera mer tid med Jihed. Att studera Företagsekonomi breddar ju min utbildning och jag tror att det ger mig bättre chanser att få jobb. Jag hoppas det. Jag känner åtminstone att jag kommer få nytta av det på ett annat sätt än om jag valt konstvetenskapen.

Fem år är en lång period. Och det jag hoppas mest på är att vara nöjd och lycklig med min situation oavsett hur den ser ut. :)

Eftersom jag nu lärt mig detta med tidsinställda inlägg så sitter jag nu hos moster Lotta och firar hennes födelsedag och inte framför datorn som man kan tro. Jag vet att jag är lite efter på vissa blogg-frontar men hey bättre sent än aldrig.

Blev lite mer pyssel här hemma än beräknat så plugget fick stryka lite på foten, men jag har läst igenom, bara inte börjat skriva.

Var en sväng förbi Petes och fick pulsa mig genom snön fram till dörren. Och fy tusan vad kallt där var!! Skulle hämta lite present grejer då både kusinen Kristian och Moster Lotta firas idag. Har kameran med mig för ett försök till lite fina familjebilder innan Kristian åker tillbaka till Indien. Känns bra att han åker. Missförstå mig rätt här. Det är tråkigt att han åker, men har mår så mycket bättre och trivs så mycket bättre där. Det är där han har sitt liv, inte här. Så för hans skull är det bra att han åker. Och jag vill ju bara honom hans bästa.

Kusinen Erika kommenterade en status på fejan. Summan av kardemumman var att hon skrev att hon skulle komma och hälsa på mig i Tunisien i vår. Åhhh så underbart!! Vill att alla kommer och hälsar på mig!! Vänner, familj ALLA. Så kom bara kom och enjoy världens trevligast folk och vackraste land! Stränder, värme, JAG, kultur you name it! (Jag kanske skall bli försäljare för Tunisien-resor :P)

Stod precis och diskade och lyssnade på radion. Dem prata med Tracy McKoy (ursäkta om stavningen är fel) som gjort låten Billionaire. Och jag kom att tänka på det här med pengar. Visst jag har tjatat mycket om att jag är pank och inte har pengar till det ena eller det andra. Och det är sant. Jag har inga pengar. Men det finns så mycket annat jag har. Och i min värld så löser sig alltid problemet med pengar på ett eller annat sätt. Dessutom är min levnardstandard så pass hög att jag inte alls borde klaga. Skillnad i ekonomi får mig att tänka. Tänka på hur mycket jag har som jag inte behöver. Som jag skulle kunna skänka bort. Så otroligt mycket saker. Visst mycket är sånt som vi skulle klassa som "skräp". Jag menar verkligen inte att sätta mig över någon annan. Men det går inte att undvika att vi i Sverige har det bättre ställt än många andra länders invånare har. Nu blir det här ett ganska flummigt inlägg. Men min poäng är att man kan egentligen klara sig med så otroligt mycket mindre än man tror. Se på den perioden jag var student. Jag kunda göra av med närmare 3500:- på en vecka och sedan tvingas leva på 200:- resterande tre veckor. Och visst det är inte speciellt kul när man lever i dem extrema förhållandena att man växlar så mellan konsumtionsmönster. Men jag inser att jag kan ju leva mycket mer sparsammare än vad jag gör när jag har pengar. Så nu är det till att börja tänka mer på vad jag gör med mina pengar. Och vara nöjd med min situation. Jag har ett hus där jag alltid är välkommen och alltid mat på bordet (om än i olika former).

Jag skall gå och lägga mig. Är lite för pigg än så länge och känner för att skriva av mig lite mer. Vet dock inte riktigt om vad. Har ioförsi en stor grej som snurrar i mitt huvud varje dag och som jag inte delat med mig av till speciellt många än. Men jag tror nog det får vänta ett tag till. Kräver mer eftertanke. Nu vet jag att jag bara gör folk nyfikna och det kanske är taskigt. Men jag känner inte att jag kan gå fullt ut med detta än. Kommer nog dröja ett bra tag. För detta är inget jag vill göra förhastat. Och troligtvis kommer flertalet ha åsikt om detta oxå vilket gör att jag vill vara klar med mina funderingar när jag delar med mig. Men tro mig det kommer! I sinom tid, jag lovar. Jag vet att jag bara talar i tungor nu och att det kanske bara förvirrar er mer, men så får det va. Det är inte det att jag är rädd för vad folk skall ha för åsikter, det bryr jag mig inte speciellt mycket om. Men jag vill ha kunskap och ha en klar ståndpunkt och förtillfället är jag fortfarande i det trevande nyfikna intresserade stadiet. Jag försöker lära mig och suga åt mig allt jag kan komma över självklart med utgångspunkt i det viktigaste. Pratat lite med några få, eller två pers rättare sagt. Jag vet att folk kommer att ha åsikter, och vissa åsikter kan jag redan förutse hur dem kommer att bli. Men det är just därför jag behöver den här tiden. Det är mina funderingar, mitt val, mina övertygelser som kommer få mig till detta, inget annat. Känns dumt att prata om något jag inte sagt vad det är. Men som sagt så får ni ta det så länge. Mer kunskap, mer förståelse, mer insikt och så vill jag ha en speciell diskussion först. Ja förvirrande och kanske lite taskigt. Men troligtvis kommer ni få reda på det direkt jag är totalt klar över allt.

Tror att det är bestämt nu. Typ. Att jag åker ner till Love igen den 8 januari. Jag har kollat biljetter och hittat ett billigt alternativ då. Och förhoppningsvis kan vi få tillgång till huset runt där. Jag kommer inte fram till Tunisien förrän den 9 januari. Flyger via London och är tvungen att övernatta där, men alternativet är i princip det enda som finns, samt det enda som har en rimlig prislapp. Kan inte sluta tänka på att det närmar sig. Drömmer om det på nätterna och tänker på det nästan konstant på dagarna. Underbara land. Underbara människor. Och framförallt underbara man - Love!! Längtar så otroligt mycket! <3

På detta sätt kommer min bil att få spendera den mesta av sin tid i vinter. I garaget. Sen snön kom har jag en stor olust till att köra bil. Har inte alls någon lust att bege mig ut på vägarna. Tycker synd om mamma som måste köra hit och dit hela tiden. Jag antar att jag är påverkad sen förra vintern och alla mina bilupplevelser då. Den hemska kvällen jag och mamma körde fast i kviar och jag stod utanför bilen och försökte skotta mig fram genom över en meter med snö i total snöstorm dessutom. Allt jobb man gjorde var förgäves för det blåste och snöade igen lika fort. Jag hade sådan mjölksyra i armarna och nästan ingen känsel i benen, så till slut gav vi upp och ringde grannen som kom med traktorn och hjälpte oss. Jag körde av vägen utan skada två gånger, ena gången med min bil andra med morfars. Jag körde fast i kviar med morfars bil och blev sedan räddad av plogbilen som jag sedan råkade backa in i med en baklucka som inte gick att öppna som resultat. Men det värsta av allt var när jag var fyllechaufför till bekanta och hade kört dem från Eke in till stan utan problem. Men på väg hem från stan fick jag otrolig sladd och åkte rakt in i diket i skogen och voltade och totalkraschade mammas nya jeep. Jag skadade mig inte då heller utöver lättare whipplash skador som jag knappt märker något av. Men jag blev otroligt rädd. Jag ville inte köra bil dem närmaste dagarna och även veckorna efter tyckte jag att det var obehagligt att sitta bredvid och inte ha kontroll. Än idag tycker jag det är läskigt när jag kör min egen lilla bil och det blåser och den kränger till. Den minsta känsla av att förlora kontrollen som jag gjorde i kraschen skrämmer mig. Och även om jag tror att det skulle gå bra att köra, är tanken på att köra fast i snödrivorna eller åka av på grund av halkan något som gör att jag inte gärna ger mig ut på vägen. Jag har inget större behov av att bege mig iväg än så länge så då stannar jag hemma. Så bilen får stå i garaget än så länge.

Har varit på sådär halvdåligt humör typ hela dagen idag. Pluggade hyfsat bra, men kunde gjort bättre. Jag tog en promenad och tränade Zumba och det gick ritkigt bra, så där är jag riktigt nöjd! Hade lite fredagsmys med mor och morfar framför På Spåret, Skavlan och 13 snart 30 allt i äkta SVT-anda :P Nej men egentligen har jag jäkligt lite att vara på dåligt humör för. Insåg att jag ibland är för jäkla otacksam. Sure det är ingen hemlighet att jag har grymt kass ekonomi just nu, vilket tyvärr påverkar mig mer än vad jag skulle vilja. Men jag har så mycket mer. Och dem senaste dagarna slår det mig allt mer och mer hur lyckligt lottad jag är. Faktiskt hur otroligt lyckligt lottad jag är. Och jag menar inte bara i jämförelse med folk i krig och i extrema förhållanden. Utan jag menar att dem saker jag klagar över från time to time egentligen bara är småsaker. Vissa saker är ritkigt jobbiga och kan i en del fall kallas prövningar och göra livet riktigt svårt. Men hittills har jag tagit mig igenom dem, helskinnad och ofta en aning ödmjukare och bättre som person. Allt man är med om lär en något om en själv och om livet. Men ibland, och det mycket oftare än vad man tror, skall man stanna upp och se sig omkring. Se hur mycket man faktiskt har i sitt liv, både immateriellt och materiellt. Och så kommer klyschan att vara glad för det lilla. Men den är så sann. Så sann. Det samhälle vi lever i har så otroligt små problem jämfört med vissa andra och jag kan lova dig att det finns minst tre värdefulla saker du kan var lycklig över i ditt liv. Tänk på det! Idag bestämde jag mig för att sluta vara på halvdåligt humör. Det gick visserligen sådär. Men jag lyckades att bli lycklig över det jag har samtidigt. För jag har en massa saker att vara lycklig över, och det är vad jag inser mer och mer för varje dag. Inshallah kommer det att fortsätta vara så. Men det viktigaste är att mina nära och kära har hälsa, tak över huvudet och mat på borden samt att man inser att det är människorna runt omkring dig som är viktiga. Dina nära och kära. Var tacksam!
Moralkaka large blev detta - Varsågoda!

Har försökt strukturera min undersökning i uppsatsen idag. Tror jag ändrat upplägget minst tre gånger. Och är fortfarande inte säker på att detta är det vinnande bidraget. Men just nu kör jag på detta. Jag säger då det, jag skall inte ta en så komplicerad fråga nästa gång! Eller nästa gång, det blir nog ingen nästa gång. Börjar bli så trött på detta flummande. Jag är humanist ut i fingerspetsarna och älskar egentligen analyser och sånt just för flummeriet. Men denna gång är jag ute på djupt vatten känner jag. Hoppas jag klarar ut det. Eller det skall jag göra! Och jag skall kämpa för att få det klart innan jul. Men jag börjar bli rädd att det är en jäkla roman jag givit mig in på att skriva. Det kommer bli långt, börjar redan närma mig 30 sidor och då är inte ens hela undersökningen och ingen diskussion med. Och diskussionen skall vi inte prata om hur lång den kommer bli, jisses!!! Jag får helt enkelt jobba på att korta lite. Det absolut svåraste som finns för en humanist flummare :P
Ja för er som inte har full koll så ligger jag grymt mycket efter med min examens uppsats på min utbildning; föremålsantikvariska programmet på Högskolan på gotland. Jag gick egentligen ut våren 09 och skulle då ha skrivit klart min uppsats i mars 09. Men jag tog på mig ett lite problematisk ämne, för min del. Och sen gjorde jag undersökningen lite stor. Och då jag har känt ganska stor press på mig att jag vill göra en kickass uppsats så har det tagit tid. Och under detta år har jag känt att nu gäller det mest att få den ur världen då den varit en otroligt tung sten i dessa snart två år den legat över mig. Så nu är det dags. I vecka 12 i slutet av mars är det ventilering, men jag tänkte som sagt försöka bli klar med själva skrivandet till jul. Och som maxgräns tills jag åker ner till tunisien igen, alltså typ 8 januari. Det är mitt sista inlämningsdatum. Och det kommer jag klara. Förhoppningsvis innan jul dessutom. Men just nu känner jag mig ungefär såhär:

Nu har jag knåpat ihop en annan header istället. Det fick bli den. Egentligen finns det ytterligare ett förslag men den måste minskas och trixas lite med så nu är det denna som gäller :) I like it!

Gick förbi Petes idag och hämtade lite grejer förut. Och det är väldigt vackert nu i snön. Jämför med i somras ;) Olika håll men samma grind.
 

Sen blev det ju matlagning so jag sa, och det tog definitivt sin lilla tid. Men resultatet blev finemang: Potatisgratäng med mycket vitlök + Lax i ugn med grönsaker och fiskkryddor. Nu har jag precis tagit ur kladdkakan ur ugnen dessutom. Gjorde en misslyckad igår :P
Jag hann börja äta på maten innan jag kom på att ni skulle få se när jag lagar klok mat för en gångs skull, nej men det börjar faktiskt inträffa rätt ofta numera, börjar bli duktig husfru ;)

Nej nu skall jag ta och Zumba mig lite, hade fridag igår, så nu kör vi på i två dagar innan det är fridag igen. Och ikväll skall jag få höra allt om hur det gått för Love med alla efterforskningar idag :) hi hi
Tjo!

Har nu gnällt i telefonen för sötaste Ida som fick wine (:P) från två håll samtidigt. Hon hjälpte mig kolla lite på flyg men man blev fan inge klok av dessa jäkla flygsidor på nätet. Detur är fortfarande dem som ligger bäst till på min lista. Dock har vi ett stort problem. Dem flyger inte alls i januari. Och att vänta ända till februari för att åka ner känns inte som en möjlighet. Jag är fan på väg att börja gråta av bara tanken känner jag. Nej fy! Och i så fall så är det nyårsflyget som gäller.
Negativa sidor med nyårflyget: Det går på nyårsafton, är inte framme i tunisien förns 00.55 VILKET innebär att tolvslaget firas på flyget, bläääää!!! Det innebär i princip att vi har två veckor där vi inte vet var vi skall bo, då huset vi inte ens tingat ännu troligtvis blir ledigt runt den 10e jan. Plus att jag inte har några pengar då, får ju inte csn pengarna förns runt den 17e jan. Då kommer visserligen en efterlängtad klumpsumma men vad tusan skall vi leva på smulor innan dess? Det är dessutom perioden innan skolan börjar vi kanske vill unna oss att hitta på saker när vi båda kan va lediga, Inshallah! Åhhh jag blir så trött. Önskar bara att allt kunde vara enkelt för en gångs skull. Imorn skall jag försöka med att bli ännu lite mer klokare och ringa Detur och kolla med dem om enkelbiljetter och priser och lite sånt. Plus att jag måste ringa csn och ordna med återbetalning och försöka fixa så mina fasta kostnader minskar inför kommande månader. Jag hoppas verkligen det löser sig med pengar, boende, resor. Jag är trött på att vara ifrån honom nu. Riktigt jävla trött. Just nu vill jag bara gråta. Inshallah att allt ordnar sig!!!!

Skulle skriva in ett recept på kladdkaka i en receptbok jag har och då hittade jag detta recept nedskrivet på ett papper i samma hög. Jag trodde det var borta. Och ellis recept är nog borta det med för har precis för mig hon frågade om detta för några veckor sen. Och då visste jag inte var jag hade mitt men now i found it!!! Detta är lite Åkersberga för mig, jag o elli gjorde det ganska mkt när dem hade huset där :) Försökte rota lite i bloggarkivet om jag kunde hitta någon bild jag lagt upp på det tidigare så ni får en påminnelse om hur det ser ut, men icke så håll tillgodo som det är :)

Blanda i en stor bunke (OBS: STOR bunke):
7 dl vetemjöl
4 dl grahamsmjöl
2 dl rågmjöl
1 tsk salt
1 dl linfrön
1 dl pumpakärnor
1 dl solrosfrön
1 dl hackade aprikoser
1 dl russin
1 dl hela hasselnötter

Rör ihop i en annan bunke:
1 l filmjölk
2 dl sirap
1 1/2 tsk bikarbonat

Sätt på ugnen på 175 c. Blanda allt i den stora bunken. Smörj och bröa två avlånga formar. Häll i smeten i formarna. Strö över lite mjöl. Grädda i nedre delen av ugnen i 1 1/2 timme. Stjälp upp och vira in i bakdukar och lägg på galler och låt det vila i minst 5 timmar. Sen är det bara att hugga in!! Supergott med någon smakstark ost, typ västerbotten men nästan bäst bara som det är med smör. Mmmm!! Enjoy!

Har en tänker-alldeles-för-mycket dag idag....
Har färgat håret i en lite ljusare/rödare nyans än det mörka jag haft förut. Syns inte så jättemycket, men trivs i mitt mörka hår, så kör vidare på det nu.
Skall bege mig till Hemse om ett tag för att hänga lite med Belinda. Tror det är bra.
Ibland vill jag bara kunna stänga av min hjärna. Off. Eller åtminstone sätta den i vänteläge.
ja ja......