Det löser sej!
Jag tror på sabbatsår! Det är det nya svarta för min del! Det senaste året har väl inte riktigt varit tipp topp för min del, men jag har kämpat på och klarat mig och det är jag jävligt stolt över! Nya insikter och nya erfarenheter och nya lärdomar har det gett mig. Och det mina vänner det är inte fy skam! En insikt är att njuta av det man har, det lilla. Samtidigt som man inte skall vara rädd för att sträva efter det stora, sina drömmar.
Min filosofi har alltid varit - det löser sej. Vilket det ju alltid gör. Förr eller senare så ordnar det sig. Dock är det just det faktum att inte ha kontroll över tillvaron som ibland skrämmer skiten ur en och gör att man får ett toalt mental breakdown. Men det är då man måste påminna sig: Det löser sej! ta det lugnt och fokusera istället. Inga problem löser sej av panik eller stress, dem blir bara värre. Som vår käre Timbuktu säger: "Det kommer ordna sig, det gör det alltid. Jo, det löser sig, så brukar allt bli, det kommer fixa sig till slut det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur och flera mil ifrån, det ordnar sig..."
Timbuktu på Gute sommaren 2009
Med denna filosofi i bakhuvudet så skrämmer det mig inte att ta ett sabbatsår. Hade du frågat mig för säg en fem månader sen, hade jag skrattat åt dig medan mitt inre hade skrikit i ren panik. Då var mitt kontrollbehov så otroligt stort och min insikt om perspektiv så långt bort som möjligt. Men idag är det en helt annan grej. Jag litar på mig själv, samtidigt som jag är medveten om att jag inte kan lösa allt. Och jag har accepterat det. Det är rent ut sagt ganska skönt ibland. Tillbaka till sabbatsår. Just den tanken att lösa saker i perioder som det skulle innebära med ett sabbatsår för mig är faktiskt nästintill lockande just nu. Eller rättare sagt är det ju så det har varit hela tiden, fast perioderna blir lite kortare och lite mer intensivare under sabbatsåret. Man jobbar och tjänar ihop pengar, sticker iväg, kommer kanske tillbaka kanske inte, försöker få ihop mer pengar här eller där eller vem vet vad man hittar på och var, men det är ju lite det som är skönheten i det hela med sabbatsår - möjligheterna!
Min filosofi har alltid varit - det löser sej. Vilket det ju alltid gör. Förr eller senare så ordnar det sig. Dock är det just det faktum att inte ha kontroll över tillvaron som ibland skrämmer skiten ur en och gör att man får ett toalt mental breakdown. Men det är då man måste påminna sig: Det löser sej! ta det lugnt och fokusera istället. Inga problem löser sej av panik eller stress, dem blir bara värre. Som vår käre Timbuktu säger: "Det kommer ordna sig, det gör det alltid. Jo, det löser sig, så brukar allt bli, det kommer fixa sig till slut det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur och flera mil ifrån, det ordnar sig..."
Timbuktu på Gute sommaren 2009
Med denna filosofi i bakhuvudet så skrämmer det mig inte att ta ett sabbatsår. Hade du frågat mig för säg en fem månader sen, hade jag skrattat åt dig medan mitt inre hade skrikit i ren panik. Då var mitt kontrollbehov så otroligt stort och min insikt om perspektiv så långt bort som möjligt. Men idag är det en helt annan grej. Jag litar på mig själv, samtidigt som jag är medveten om att jag inte kan lösa allt. Och jag har accepterat det. Det är rent ut sagt ganska skönt ibland. Tillbaka till sabbatsår. Just den tanken att lösa saker i perioder som det skulle innebära med ett sabbatsår för mig är faktiskt nästintill lockande just nu. Eller rättare sagt är det ju så det har varit hela tiden, fast perioderna blir lite kortare och lite mer intensivare under sabbatsåret. Man jobbar och tjänar ihop pengar, sticker iväg, kommer kanske tillbaka kanske inte, försöker få ihop mer pengar här eller där eller vem vet vad man hittar på och var, men det är ju lite det som är skönheten i det hela med sabbatsår - möjligheterna!
Kommentarer
Trackback
